Prövning

Att få sin tro prövad i avsikt att stärka den.
(rening = ett möjligt resultat av prövning).

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Frånvaro och trygghet

Gud,

Håller du dig borta från mig,
eller skjuter jag bort dig?
Stunder, timmar, dagar utan dig blir fyllda av desperation och rädsla.

Behöver jag lära mig något, 
eller förhärdar jag mig själv?
När du inte finns i mitt hjärta härskar vanmakten.

Men i den stora historien har du alltid varit närvarande,
även när du inte synts till.
Och i min korta gemenskap med dig har du aldrig varit långt borta,
även när fasans tomhet härskat.

Min Gud jag ber dig,
låt mig bli påmind genom din frånvaro,
låt mig bli tröstad genom din närvaro.
I din famn finner jag min trygghet,
i din kärleksfulla närvaro vet jag att allt ordnar sig till det bästa.

Inspiration:

Fasans grepp

Psaltaren 22:2-3

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta. Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, jag ropar om natten men finner ingen ro.

Psaltaren 22:25

Ty han föraktade inte den svage och vände inte ryggen åt hans nöd, han dolde inte sitt ansikte utan hörde hans rop om hjälp.

Led mig på din väg

Herre, skydda mig idag,
skydda mig från den Ondes röst.

Mitt motstånd kommer inte utifrån,
utan från det onda som bor i mig.

Det onda vill få mig att vika från din väg,
det onda vill leda mig tillbaka till min gamla väg.

Herre, hjälp mig att slita ut detta onda!
Herre, hjälp mig att hålla mig på den rätta vägen!

Inspiration:

Psaltaren 3:4

Men du, Herre, är min sköld och min ära, du är den som ger mig seger.

Första Petrusbrevet 5:8

Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.

Andra Petrusbrevet 3:17

Ni, mina kära, som fått veta detta, skall vara på er vakt, så att ni inte dras med i de ogudaktigas villfarelse och förlorar fotfästet.

Gåvan

Tomhänt kom jag in i livet, tomhänt ska jag lämna det.
Född till att leva, född till att dö.

Inget har jag rätt till, inget kan jag ta för givet.
Varje morgon jag vaknar är en gåva från Dig.

Jag hade kunnat bli född för att leva en endaste dag,
men jag har fått många år.

Jag hade kunnat bli född för att leva mitt liv i blindo,
men du öppnade mina ögon.

Jag hade kunnat bli född för att gå till graven i ovisshet,
men genom tron fick jag en möjlighet att leva i visshet.

Varje smärta blir en påminnelse om min förgänglighet
Hur ska jag kunna visa min tacksamhet?

Inspiration:

Jakobsbrevet 4:14

Ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. 

Första Timotheosbrevet 6:7

För tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den.

Romarbrevet 9:19-23

Nu säger någon: Varför fortsätter han att förebrå oss? Ingen kan ju göra motstånd mot hans vilja. Men tror du, stackars människa, att du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du mig sådan? Bestämmer inte krukmakaren över sin lera, så att han av en och samma klump kan göra både ett fint kärl och ett som inte är så fint? Kanske har Gud, för att visa sin vrede och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som han har gjort för att förstöra i sin vrede? Och kanske ville han göra hela sin härlighet känd genom de kärl som han har bestämt till att förhärligas genom hans barmhärtighet?

Min väg

Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.

Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.

Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.

Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.

Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.

Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.

Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.

Inspiration:

Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.

Fostrande fruktan

Fruktan för det dåliga leder till återhållsamhet,
Återhållsamhet guidar åt rätt håll

Steg åt rätt håll ger frid i själen,
Frid i själen ökar självkänslan.

Självkänslan reser oss upp,
Vi reser oss upp och känner oss ännu starkare

Styrkan stärker oss
I styrkan kan vi känna oss osårbara

I känslan av osårbarhet glömmer vi vår fruktan
Avsaknad av fruktan leder oss till stolthet.

I stolthet är allt tillåtet,
Men i stolthet är fallet som allra närmast.

Fruktan är vår vän,
Fruktan håller oss på rätt väg.
Fruktan är vår vägvisare.
När fruktan släpper greppet har vi redan börjat falla.

Inspiration:

Första Korinthierbrevet 10:12
Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller.

Första Korinthierbrevet 10:21-22
Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?