Personliga ord

Orden kommer till mig utan förvarning. Oftast efter morgonläsning av bibeln. Plötsligt är de bara där och vill komma ut. Jag skriver ner dem som de kommer. Ingen tanke, ingen reflektion, bara ord. Jag ordnar upp meningarna i vettig följd, kanske byter ut nåt ord för tydlighetens skull. Men det är allt. Förnimmelse av ord, direkt nerskrivet.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Ett förbund

19 okt 21 | , |

Din kropp i en bit bröd,
ditt blod i en droppe vin

Oansenligt för ögat,
men betyder allt för mig

För vissa en ytlig tradition,
för mig vem jag är och var jag hör hemma.

Inspiration:

Matteusevangeliet 26:26-28
Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: »Tag och ät, detta är min kropp.« Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: »Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.

Markusevangeliet 14:22-24
Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem och sade: »Ta detta, det är min kropp.« Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. Han sade: »Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många.

Lukasevangeliet 22:19-20
Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.« Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: »Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er.

Lukasevangeliet 24:28-32
De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, men de höll kvar honom och sade: »Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.« Då följde han med in och stannade hos dem. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. Och de sade till varandra: »Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?«

Dimma och klarhet

15 okt 21 | | , ,

Som lagar på lager av plast
ligger slöjan mellan mig och Guds härlighet

Lagren åker av och på med tiden,
för varje vecka, dag, timme, ögonblick.

Ett lager åker av och Guds härlighet blir mer skönjbar,
Ett lager åker på och Guds härlighet täcks av värdsliga saker.

Ett lager åker av och Guds härlighet skiner genom mig,
Ett lager åker på och jag blir som Världen.

En reva uppstår och Guds härlighet blir för ett ögonblick så uppenbar,
Revan täpps igen och uppenbarelsen tar slut.

Men med tiden blir slöjan allt tunnare,
Lagren av plast blir med tiden allt färre.
Två av, ett på, en liten reva, täck igen revan, två av, ett på.
Min tro ger mig hopp om att slöjan en dag ska vara borta för alltid.

Inspiration:

Andra Korinthierbrevet 4:7
Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.

Andra Korinthierbrevet 4:16
Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag.

Fasans grepp

7 okt 21 | | , ,

I min stund av fasa är jag ej längre rädd,
i min stund av fasa känner jag hopp i Dig.

I min stund av fasa har jag inget av värde att förlora,
i min stund av fasa kan inget av värde förgås.

I min stund av fasa är mitt skal som tunnast,
i min stund av fasa lyser Du som starkast.

Inspiration:

Psaltaren 88:14-19
Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig. Varför stöter du bort mig, Herre, och döljer ditt ansikte för mig? Från min ungdom var jag plågad intill döden, du fyller mig med skräck, min kraft är slut. Din vrede går fram över mig, fasorna gör mig till intet. De sluter sig om mig som vatten, de omger mig ständigt. Du har drivit bort mina vänner och fränder, mina förtrogna tar du ifrån mig.’

Psaltaren 91:14-16
Han håller fast vid mig, och jag räddar honom, jag skyddar honom, ty han känner mitt namn. Han åkallar mig, och jag svarar honom, jag är med honom i nöden, jag befriar honom och ger honom ära. Jag skall mätta honom med ett långt liv och låta honom erfara min hjälp.

Andra Korinthierbrevet 12:9
Men han svarade: »Min nåd är allt du behöver.« Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.

Galaterbrevet 2:20

Men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Andra Korinthierbrevet 12:9

I svagheten blir kraften störst.

 

Lägga om rodret

4 okt 21 | | , , ,

Jag har lagt om rodret men det liv jag levt under många år fortsätter att knuffa mig i samma riktning. Trots att jag vill åt ett annat håll dras jag med i den starka strömmen åt det håll jag inte vill.

Men för varje dag jag styr åt det håll jag vill så ändras min riktning aldrig så lite och varje ändring av riktning är en delseger.

Att jag på min väg törnar emot andra, att jag på min väg får utstå glåpord för att jag åker åt fel håll, allt det är tecken på att jag faktiskt ändrar riktning, att min riktning inte längre följer efter den starka strömmen.

Genom att styra i Din riktning ska jag en dag få stå som segrare. Det löftet ger mig hopp och styrka att kämpa mot strömmen som går åt fel håll och som vore så lätt att fortsätta följa.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13-14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. ’ 

Andra Korinthierbrevet 5:17
’Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. ’ 

Romarbrevet 7:15
’Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag. ’ 

Filipperbrevet 3:13-14
’Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. ’ 

Jakobsbrevet 1:12
’Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. ’

Min vandring

16 sep 21 | | , , ,

Jag tar de första stapplande stegen på en vandring,
en vandring bort, bort från det som varit, 
mot något jag ännu inte vet vad det är.

En vandring efter en väg jag precis kan skönja, en väg där jag för varje steg vill fråga Dig, är det bra så här? Längre till vänster eller längre till höger?

Min vandring styrs inte längre av mig själv, jag tänker inte själv ut varje steg. I frånvaro av världen får fötterna sin riktning från Dig.

Steg för steg…
…min egen väg ersätta av Din väg
…min egen vinning ersätts av Din vinning
…mina egna behov ersätts av Dina behov

Jag drivs av hoppet.
Hoppet att min vandring sker efter den vägen jag är ämnad att vandra.
Hoppet att jag en dag ska få leva i Din närvaro, utan strid och synd.

Men min vandring har bara börjat.