Personliga ord

Orden kommer till mig utan förvarning. Oftast efter morgonläsning av bibeln. Plötsligt är de bara där och vill komma ut. Jag skriver ner dem som de kommer. Ingen tanke, ingen reflektion, bara ord. Jag ordnar upp meningarna i vettig följd, kanske byter ut nåt ord för tydlighetens skull. Men det är allt. Förnimmelse av ord, direkt nerskrivet.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Närhet

Min Herre, vår Fader,

Din andedräkt får mina nackhår att resa sig,
din närhet skakar om mig i en rysning.
Du är med mig, i mig, omkring mig.

I allt jag gör är du med
i allt jag tänker är du med,
i allt jag åtrår är du med.

Din närvaro formar min åtrå,
din närvaro formar min tanke,
din närvaro formar mitt handlande.

Jag ser världen genom Dina ögon,
jag hör världen genom Dina öron,
jag känner världen genom Din kropp.

Du finns i allt jag ser,
du finns i allt jag hör,
du finns i all jag känner.

Inspiration:

Psaltaren‬ ‭139:7-12‬

Vart kan jag gå för din Ande, vart kan jag fly för ditt ansikte? Stiger jag upp till himlen är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet, ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig. Säger jag: ”Låt mörker täcka mig och ljuset bli natt omkring mig”, så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen, mörkret är som ljuset.

Psalm 826 ”Gå med Gud”

Tvång och befrielse

Förr kom du som en befriare,
en välkommen glädjeknuff.
Du fanns där ofta,
och oftast var du välkommen.

Med tiden blev du inte bara välkommen,
du blev också nödvändig.
När du inte var med var det något som saknades,
och saknaden växte till ett tvång.

Befriaren hade blivit ett tvång,
och i egenskap av tvång blev det ingen glädjeknuff.
Tvånget fanns kvar,
men befrielsen kom aldrig.

Men så kom Herrens befrielse,
en befrielse från tidigare tvång.
Genom Herrens befrielse släppte tvånget,
och glädjen infann sig ändå.

Inspiration:

Romarbrevet 7:18-19

Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.

Frånvaro och trygghet

Gud,

Håller du dig borta från mig,
eller skjuter jag bort dig?
Stunder, timmar, dagar utan dig blir fyllda av desperation och rädsla.

Behöver jag lära mig något, 
eller förhärdar jag mig själv?
När du inte finns i mitt hjärta härskar vanmakten.

Men i den stora historien har du alltid varit närvarande,
även när du inte synts till.
Och i min korta gemenskap med dig har du aldrig varit långt borta,
även när fasans tomhet härskat.

Min Gud jag ber dig,
låt mig bli påmind genom din frånvaro,
låt mig bli tröstad genom din närvaro.
I din famn finner jag min trygghet,
i din kärleksfulla närvaro vet jag att allt ordnar sig till det bästa.

Inspiration:

Fasans grepp

Psaltaren 22:2-3

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta. Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, jag ropar om natten men finner ingen ro.

Psaltaren 22:25

Ty han föraktade inte den svage och vände inte ryggen åt hans nöd, han dolde inte sitt ansikte utan hörde hans rop om hjälp.

Oh Gud, tack!

Oh Gud,
jag tackar dig för all den nåd du visar mig.
Jag vill skrika ut min tacksamhet för att du visar mig vägen
och öppnat dig för att ta emot min börda.
Jag ger den till dig och lever i din nåd.

Oh Gud,
vad jag önskar att alla andra också skulle få del av din nåd,
att alla andra också skulle ta emot din nåd och leva i den.
För utan dig går det här inte,
utan dig vet jag inte vad jag skulle ta mig till.

En morgonbön

Jag tackar dig för att jag har fått vakna upp idag.

Jag tackar dig för att jag ännu en dag ska kunna
    höra, se, känna, smaka och uppleva Din skapelse.

Jag tackar dig för att jag ännu en dag ska kunna
    erfara dig som en del av din skapelse genom din närvaro i allt.

Jag tackar dig för att jag idag ska få
    ta på mig Din rustning och gå ut i strid mot det Onda som härskar överallt i världen.

Visa mig den väg jag ska gå, 
led mig efter din stig.

Mitt hopp står till Dig,
mitt liv finns i Dig.

I Jesu namn,

Amen

Inspiration:

Psaltaren 19:2-7

Himlen förkunnar Guds härlighet,
himlavalvet vittnar om hans verk.

Dag talar till dag därom
och natt undervisar natt.

Det är inte tal, det är inte ljud,
deras röster kan inte höras,
men över hela jorden når de ut,
till världens ände deras ord.

Där har han rest ett tält åt solen,
den liknar en brudgum som lämnar sin kammare,
en hjälte som gläds åt att löpa sin bana.

Den stiger vid himlens ena ände
och når i sitt kretslopp den andra.

Ingenting är gömt för dess glöd.

Första Petrusbrevet 5:8

Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.

Efesierbrevet 6:10-12

Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.

Psaltaren 25:4

Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar.