Min Herre, vår Fader,
Din andedräkt får mina nackhår att resa sig,
din närhet skakar om mig i en rysning.
Du är med mig, i mig, omkring mig.
I allt jag gör är du med
i allt jag tänker är du med,
i allt jag åtrår är du med.
Din närvaro formar min åtrå,
din närvaro formar min tanke,
din närvaro formar mitt handlande.
Jag ser världen genom Dina ögon,
jag hör världen genom Dina öron,
jag känner världen genom Din kropp.
Du finns i allt jag ser,
du finns i allt jag hör,
du finns i all jag känner.
Inspiration:
Vart kan jag gå för din Ande, vart kan jag fly för ditt ansikte? Stiger jag upp till himlen är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet, ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig. Säger jag: ”Låt mörker täcka mig och ljuset bli natt omkring mig”, så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen, mörkret är som ljuset.