Slutet

Slutet innan evigheten tar vid.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

En vår som kommer

Ur lökarna kommer vårens blommor,
ur frön skjuter gräset fart.
Ur ägg kommer fåglar,
ur kokonger kommer fjärilar.

På våren spricker allt upp
allt kommer till liv.
Det som fanns innan är frö
åt det som kommer.

Men till frön blir vi alla återigen när våra liv är slut,
som frön kommer vi att vänta på våren.
Och en dag kommer våren,
då spricker vi åter upp till liv, i våra nya skepnader.

Inspiration:

Första Korintierbrevet 15:36-38
Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form.

Johannesevangeliet 12:24
Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt.

Förtroende 2

I begynnelsen levde människan i harmoni med Gud i paradiset. Allt var frid och fröjd i Edens lustgård. Men så hände något som bröt denna frid och Gud beslöt sig för att saker behövde förändras. Kanske var det något människan gjorde som satte stopp för livet tillsammans med Gud? Eller kanske Gud tyckte det var dags för människan att lära sig om livet utan Guds direkta närvaro? I vilket fall som helst så blev människan utkörd ur paradiset och satt till att leva sina liv på egen hand.

Tiden gick och människans liv gick i vågor där gott blandades med ont. Gud gjorde ingripanden vid vissa tillfällen men lät också saker få ha sin gång vid andra tillfällen. Människan litade på Gud, människan övergav Gud, Gud satte människan på plats, människan ångrade sig, Gud förbarmade sig över människan. Men Gud visade alltid omsorg om människan och hade stort tålamod.

Så kom tiden då Gud bestämt sig för att nu är det dags att ge människan en möjlighet att få välja en tillvaro tillsammans med Gud. För att öppna upp denna möjlighet kom Gud till oss som människan Jesus, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan för att de ska bli frälsta genom honom. Jesus är en inbjudan till att tro på Gud, att lita på Gud, att ha förtroende för Gud.

De som har förtroende för honom, de får komma tillbaka till en samvaro med Gud, här och nu. Gud sänder sin Helige Ande som en hjälpare och den som tror ska också få del av Guds frid, här och nu.

Och den som tror på honom ska ha ett evigt liv tillsammans med Gud där Gud ska torka alla tårar.

Inspiration:

Johannesevangeliet 3:16-18
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

Johannesevangeliet 16:7
Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er.

Uppenbarelseboken 21:3-4
Och jag hörde en stark röst från tronen: ”Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk , och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.”

Galaterbrevet 5:22-23
Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet , mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.

Romarbrevet 5:1
När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.

Romarbrevet 1:16-17
Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.

Påskväntan

Vi väntar på att kyla ska ersättas av värme.
Vi väntar på att frön ska spricka sönder och komma till liv.
Vi väntar på att Du ska gå mot döden för att ge liv åt oss.

Väntan är lång men den som håller ut är det mödan värt.

I väntan skapas ett tomrum.
I väntan skapas plats för det nya.
Utan väntan kan inte det nya ta plats hos oss.

Platsen för det nya måste vårdas för att det nya ska kunna växa.
Där det nya ska växa behövs en livskraftig jord.
En jord som ligger i väntan på att få ge liv.

Inspiration:

Markusevangeliet 4:3-8
”Lyssna! En såningsman gick ut för att så. När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd. Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt .” (SFB)

Johannesevangeliet 12:24-25
Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist i den här världen ska bevara det till evigt liv. (SFB)

Gudsfruktan

Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. (SFB)

Johannesevangeliet 15:1-2

I historien där Fadern beskrivs som den som ansar vinrankan, där Jesus är roten och vi alla är grenar som växer på vinstocken, där finns det en förmaning, en uppmaning till att tänka sig för: Håll dig väl med Gud. Om du inte gör det kanske Gud börjar snegla på din gren och klipper bort den från vinstocken. 

En rädsla för Gud, som får mina knän att skaka!

Men Gud är också otrolig och fantastisk, både i stort och smått, allt från en en fantastisk solnedgång, till ett rytande åskväder och skapare av de mest intrikata DNA-strukturerna som formar allt liv. Det är egentligen bara för mig att upptäcka Gud överallt, i allt, alltid. 

En fascination av en oändlighet som får mina knän att skaka!

Den där kvällen då jag stod under den mäktiga och sprakande stjärnhimlen en kall vinterkväll så är det varken rädsla eller fascination som präglar mig. Samma sak med de ofantliga norrskenen i Luleå: Jag känner min litenhet jämfört med Guds storhet. Det är inte en rädsla utan en respekt, en väldigt godartad respekt för någon som är mycket större och så mycket mer än vad jag är.

En beskådning av Guds ofantliga storhet som får mina knän att skaka!

Varje gång jag får en ny uppenbarelse av Gud, varje gång när jag inser något nytt så blir Gud större och större. Men inte större på ett skräckinjagande sätt utan större på ett väldigt tröstande sätt. Mer och mer förstår jag hur närvarande Gud är i allt, överallt, alltid.

Inspiration:

Johannesevangeliet 15:1-2
Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. (SFB)

Psaltaren 111:10
Att vörda Herren är början till vishet, gott förstånd får alla som handlar så. Hans lov består för evigt. (SFB)

Johannesevangeliet 14:16-18
Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er . Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er. (SFB)

Som en blomma

Ett skott här, ett skott där, äppelträdets grenar blir fulla med skott.
Alla skotten är förväntansfulla, alla väntar på sin tur.

Vårsolen kommer och värmer skotten,
växandet tar fart i vårsolen, alla skotten sätter fart.

Skotten växer till sig och skönheten inuti knackar på väggen.
Skönheten spränger väggarna och ut kommer en blomma.
Skott på skott följer och blommorna blir allt fler.

Blommorna exploderar i antal och trädet lyser i all sin prakt.
Trädets blommor skiner ikapp, den ena vackrare än den andra.

Men alla blommor förblir inte lika.
Vissa blommor väljs ut och blir befruktade av ett bi.
Vissa blommor får en uppgift.

Blommorna lever sitt liv och börjar sloka efter ett tag.
Slokandet tilltar och bladen lossnar,
efter ett tag ligger alla bladen döda på marken.

Efter att bladen lämnat trädet finns bara rester av blommor kvar.
Men alla rester är inte lika.
Vissa rester bär på ett löfte om en fortsättning.

De utvalda får en chans efter den första döden.
De utvalda får en chans till ett nytt liv.
De utvalda får en chans att bära trädets frukt.

Trädet bär frukter av alla de slag.
Vissa frukter trillar av i ett tidigt stadium.
Vissa frukter tar sig bra i början men stannar sedan av.
Vissa frukter blir stora och saftiga i smaken.
Vissa frukter blir mindre och syrligare i smaken.
Vissa frukter växer så det knakar och blir till juveler i trädet.
Alla är de frukter på trädet.

Gud,
Forma mig till det du behöver.
Hjälp mig att få mina frukter att växa.
Jag ska ta hand om dem så bra jag kan.

Inspiration:

Johannesevangeliet 15:1-5
Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra.