Prövning

Att få sin tro prövad i avsikt att stärka den.
(rening = ett möjligt resultat av prövning).

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Fasans grepp

I min stund av fasa är jag ej längre rädd,
i min stund av fasa känner jag hopp i Dig.

I min stund av fasa har jag inget av värde att förlora,
i min stund av fasa kan inget av värde förgås.

I min stund av fasa är mitt skal som tunnast,
i min stund av fasa lyser Du som starkast.

Inspiration:

Psaltaren 88:14-19
Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig. Varför stöter du bort mig, Herre, och döljer ditt ansikte för mig? Från min ungdom var jag plågad intill döden, du fyller mig med skräck, min kraft är slut. Din vrede går fram över mig, fasorna gör mig till intet. De sluter sig om mig som vatten, de omger mig ständigt. Du har drivit bort mina vänner och fränder, mina förtrogna tar du ifrån mig.’

Psaltaren 91:14-16
Han håller fast vid mig, och jag räddar honom, jag skyddar honom, ty han känner mitt namn. Han åkallar mig, och jag svarar honom, jag är med honom i nöden, jag befriar honom och ger honom ära. Jag skall mätta honom med ett långt liv och låta honom erfara min hjälp.

Andra Korinthierbrevet 12:9
Men han svarade: »Min nåd är allt du behöver.« Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.

Galaterbrevet 2:20

Men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Andra Korinthierbrevet 12:9

I svagheten blir kraften störst.

 

Den smala vägen

Vägen framåt är smal och kantad med lockelser
Lätt är det att falla för fel saker och hamna snett.

Men det är aldrig omöjligt att göra rätt
Det är alltid inom räckhåll att säga nej till lockelser.

Om vi vacklar kan vi sträcka ut handen och be om hjälp,
där finns alltid en räddande hand för den som ber om hjälp.

Inspiration:

Jesaja 41:10
’Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand. ’

Matteusevangeliet 14:29-33
’Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Första Korinthierbrevet 10:13
’Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den. ’

Uppfostran

Att vilja gott med en syndare är inte lätt.

Du vill ge det goda och göra livet lätt,
    men för mycket av det goda kan vändas till lättja.

Du vill bli kvitt lättjan,
    så du behöver skära ner på det goda
    och skärpa tron genom svårigheter.

Utplacerad

Varför lever jag mitt liv här, som det är?
Det är stökigt, ingen annan troende att prata med.
Jag är som den lilla växten som hittat ett jordkorn i den lilla skrevan på berget.
Kanske just för att det inte finns några andra växter runtomkring så behövs den här växten just här?
Den växten har en annan sorts möjlighet att påverka tillvaron än vad den växt som växer på en bördig plats i skogen har.

Vad gör du här, blomma, säger berget. Du är ju inte alls som vi berg är, varför växer du här?

Associationer:

Stöpta i olika former (perekskog.se)

Villospår

Min färd har varit trygg och lovande
I skyddet av din hand och Din värmande filt

Nu står jag i ett vägskäl,
jag har tappat din skyddande filt 
och hittar den inte

Regnet strilar ner,
Jag fryser och vill vidare

Vidare till den gröna dal där du kan valla mig rätt.

Har jag tappat dig på vägen?
Har jag börjat springa för fort?

Jag har sprungit in på den gamla vägen igen
uppslukad av det gamla välkänd
I vardagsstressen har jag fattat tag i det gamla välkända,
Försökt springa ifatt något som försvinner.

Lyckan säger sig finnas där alldeles framför mig
Bara jag springer lite fortare utan att se mig om
Så lovar den mig ro och glädje igen.
Bara lite fortare
Bara en liten stund till.

Och för varje steg jag springer,
springer jag bort från Dig.

Bara en liten bit till
Längre bort från Dig,
Då blir allt bra.

Insikten förleds av den Onde
Den Onde lockar mig bort från Dig
Med sina förföriska ord och löften
Spring lite till så hittar du lyckan

Spring lite till,
Bort från Herren.
Kom till mig så får du din glädje direk
Kom till mig så blir du gillad av andra igen.
Kom till mig så passar du in bland andra igen.
Kom till mig så blir du en av oss.

Jag måste stanna,
Stanna och vända om
Hitta tillbaka till vägskälet

Där i det kalla regnet.
kan jag leta upp den andra vägen,
Den okända vägen,
den trånga smala vägen.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13–14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.