Komma till tro

Att säga ”ja” till kallet, att byta sida. Påbörja frälsning.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Steg på vägen

Många gånger har du knackat på min dörr,
med råd om annat tänkande har du kommit,
med vishet att förmedla har du kommit.

Ju mer jag tagit till mig desto lugnare har mitt liv blivit,
de omöjliga kraven har lugnat sig,
de ouppnåeliga målen har bleknat.

Friden har kommit till mig,
och med den också den varaktiga glädjen.

Men du fortsätter att knacka på min dörr,
är det inte så bra nu undrar jag,
är inte glädjen och friden tillräcklig?

Glädjen och friden är en bit på vägen säger du?
Ja, glädjen och friden är ett steg på din vandring,
men din vandring har bara börjat.

Dina nästa steg kanske inte blir så angenäma,
dina nästa steg kanske blir obekväma,
dina nästa steg kanske behöver en större portion av tro för att klaras av.

Mina ord talar sanning, lyssna till dem.
Ta dem till dig så ser du själv deras gudomlighet.
Jag ser allt, jag vet allt, lita på mig.

Ska jag stanna där jag är, i frid och glädje?
Ska jag fortsätta in i det okända?
Bekvämligheten lurar bakom hörnet.

Nej, nu går vi vidare. Jag vill fortsätta min vandring.
Du är den ende som kan visa vägen, Du är den enda vägen vidare.
Jag behöver Dig för att fortsätta min vandring.

Inspiration:

Ordspråksboken 6:6-11

Gå bort till myran, du late, se hur hon gör och bli vis. Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre. Hon bereder om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. Hur länge skall du ligga, du late? När skall du stiga upp från din sömn? Sov ännu något, slumra lite till, lägg ännu en stund armarna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma över dig som en rövare och armodet som en väpnad man.

Ordspråksboken 8:32-36

Så lyssna nu, mina barn. Saliga är de som håller sig till mina vägar. Hör min förmaning och bli visa, förkasta den inte. Salig är den människa som hör mig, som dag efter dag vakar vid mina dörrar och håller vakt vid mina dörrposter. Ty den som finner mig finner livet och får nåd från Herren . Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Petrus första brev 1:16

Det står skrivet: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”.

Petrus första brev 4:12-19

Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare. Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? Och ”om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?” Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

Hebreerbrevet 4:14-16

Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Efesierbrevet 6:10-13

Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.

Tvång och befrielse

Förr kom du som en befriare,
en välkommen glädjeknuff.
Du fanns där ofta,
och oftast var du välkommen.

Med tiden blev du inte bara välkommen,
du blev också nödvändig.
När du inte var med var det något som saknades,
och saknaden växte till ett tvång.

Befriaren hade blivit ett tvång,
och i egenskap av tvång blev det ingen glädjeknuff.
Tvånget fanns kvar,
men befrielsen kom aldrig.

Men så kom Herrens befrielse,
en befrielse från tidigare tvång.
Genom Herrens befrielse släppte tvånget,
och glädjen infann sig ändå.

Inspiration:

Romarbrevet 7:18-19

Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.

Ondskan kan bli till ljus

Till att leva i det goda är vi skapade,
till att leva i det goda är vi formade.
Men i vägen för det goda lades ondskans kraft,
ondskans kraft som frestar oss att göra det onda.

Att falla för frestelsen är lätt, för stunden blir det en lockelse,
att falla för frestelsen vet vi är fel, men vi gör det ändå.
Fel har vi alla gjort, fel fortsätter vi göra.
Vissa lite, vissa mycket, men fel det gör vi alla.

Det enda rätta är att sona brotten,
sona brotten vi gjort och få vårt straff.
Ingen ska säga att straffen är orättvisa,
eftersom fel har vi alla gjort.

Men utan anledning får vissa en glimt av ljus,
en glimt av ljus i form av en annan väg.
En väg som om de väljer den är full av nåd,
en väg som erbjuder en benådning från alla brott.

Vägen är frivillig att gå,
den som benådar vill att den väljs av fri vilja.
Den som av fri vilja följer denna väg,
åt den utlovas en evighet fri från allt det onda.

Associationer:

Första Moseboken 1:26-28

Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.«

Första Moseboken 3:1-7

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.« Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

Romarbrevet 1:28-32

Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

Romarbrevet 8:28-30

Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

Första Timotheosbrevet 6:9-10

De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

Tron i mörkret

Jag har sett dig när jag gått förbi,
jag har sett dig sittandes där i mörkret.
Där i mörkret har du funnits sedan jag var liten,
men dold i mörker har du varit.

Så en dag slogs ljuset på,
ljuset flödade där du var.
Där i ljuset fanns Du i all din prakt,
i ljuset var allt så tydligt.

Inspiration:

Romarbrevet 8:30

Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

Första Petrusbrevet 2:9

Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk . Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 

Andra Timotheosbrevet 1:9

Han har räddat oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus Jesus redan före tidens början. 

Gåvan

Tomhänt kom jag in i livet, tomhänt ska jag lämna det.
Född till att leva, född till att dö.

Inget har jag rätt till, inget kan jag ta för givet.
Varje morgon jag vaknar är en gåva från Dig.

Jag hade kunnat bli född för att leva en endaste dag,
men jag har fått många år.

Jag hade kunnat bli född för att leva mitt liv i blindo,
men du öppnade mina ögon.

Jag hade kunnat bli född för att gå till graven i ovisshet,
men genom tron fick jag en möjlighet att leva i visshet.

Varje smärta blir en påminnelse om min förgänglighet
Hur ska jag kunna visa min tacksamhet?

Inspiration:

Jakobsbrevet 4:14

Ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. 

Första Timotheosbrevet 6:7

För tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den.

Romarbrevet 9:19-23

Nu säger någon: Varför fortsätter han att förebrå oss? Ingen kan ju göra motstånd mot hans vilja. Men tror du, stackars människa, att du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du mig sådan? Bestämmer inte krukmakaren över sin lera, så att han av en och samma klump kan göra både ett fint kärl och ett som inte är så fint? Kanske har Gud, för att visa sin vrede och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som han har gjort för att förstöra i sin vrede? Och kanske ville han göra hela sin härlighet känd genom de kärl som han har bestämt till att förhärligas genom hans barmhärtighet?