Ett löfte

Jag var trasig och du kom
med löfte om att laga mig

Jag var vilsen och du kom
med löfte om att leda mig rätt

Jag hade kommit till vägens ände och du kom
för att visa mig en fortsättning

Allt jag behövde göra
var att tro på dig
och att följa dig

Jag tror på dig och du lagar mig
Jag tror på dig och du leder mig rätt
Jag tror på dig och du visar mig en fortsättning

Om jag kan förstå din vilja
så kan jag göra det du vill jag ska göra
Då kan jag sprida ditt ljus i mörkret
och vara till vägledning för andra.

Associationer:
Matteusevangeliet 14:22-33
Psaltaren 86:6-7
Psaltaren 116:1-3

 

Image by Myriams-Fotos from Pixabay

Senaste inläggen

Påskväntan

Vi väntar på att kyla ska ersättas av värme.
Vi väntar på att frön ska spricka sönder och komma till liv.
Vi väntar på att Du ska gå mot döden för att ge liv åt oss.

Väntan är lång men den som håller ut är det mödan värt.

I väntan skapas ett tomrum.
I väntan skapas plats för det nya.
Utan väntan kan inte det nya ta plats hos oss.

Platsen för det nya måste vårdas för att det nya ska kunna växa.
Där det nya ska växa behövs en livskraftig jord.
En jord som ligger i väntan på att få ge liv.

Inspiration:

Markusevangeliet 4:3-8
”Lyssna! En såningsman gick ut för att så. När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd. Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt .” (SFB)

Johannesevangeliet 12:24-25
Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist i den här världen ska bevara det till evigt liv. (SFB)

Stå upp för tron

– Tror du att det finns liv på andra planeter?

Jag ryggade tillbaka lite vid frågan. Det här rör livets ursprung och skapelse och jag vet att min syn är inte den som förespråkas av de flesta.

– Det finns ju så många stjärnor och planeter att det helt enkelt MÅSTE finns liv nån annanstans än här?

Jag ryggade ännu ett steg tillbaka. Att sannolikheter och slump skulle råda över universum och livet är något som jag har gjort upp med redan och helt enkelt inte tror på. 

Så vad ska jag säga? 

Ska jag humma med, säga något som att ”ja det verkar ju troligt”, bita mig i tungan och gå tyst vidare med min tro på hur det ligger till och utan att svara på frågan? 

Eller ska jag svara på frågan trots att jag förstår redan på förhand att frågeställaren tycker att den naturvetenskapliga synen är självklar och att allt annat kan förpassas till historiens sopkorg. Och att äldre tiders tro på en Gud bara var ett uttryck för avsaknad av ett nyktert naturvetenskapligt synsätt och att Gud inte hör hemma i vår upplysta tid.

Så tänker jag på Jesus diskussion med fariséerna:

Johannes dop, var det från himlen eller från människor? Svara mig!” De samrådde med varandra: ”Säger vi: Från himlen, så säger han: Varför trodde ni då inte på honom? Men kan vi säga: Från människor?” Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen var en profet.

Markus 11:30-32

Ser de dopet som gudomligt blir de sedda som förnekare. Ser de dopet som utan betydelse får de människomassan mot sig. De var bekymrade över vad folket skulle tycka. 

Men Jesus har en annan syn på detta:

Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 

Matteus 10:28

Människorna kan förvisso orsaka stor skada men de kommer bara åt din kropp här och nu. Gud däremot kan orsaka långt mycket större skada. Inte bara kroppen utan hela din existens nu och för evigt är hotad om du går emot Gud. Vem ska man då lyssna på? Den som kan orsaka störst skada!

Så vad vill Jesus att vi ska göra?

Var alltså inte rädda för dem. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt. Vad jag säger till er i mörkret ska ni säga i ljuset, och vad ni hör viskas i ert öra ska ni ropa ut på taken.  (Matteus 10:26-27)

Att basunera ut den sanning som kommit som en viskning in i din själ är skrämmande. Vad ska omgivningen tro? Men att följa Jesus kommer att kosta på som både Petrus och Jesus påtalat:

Se, vi har lämnat allt och följt dig.

Markusevangeliet 10:28

Om någon kommer till mig och inte sätter mig högre än sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.

Lukas 14:26-27

Så vad blir då mitt svar på frågan om liv på andra planeter? Jesus uppmaning klingar i mina öron:

Den som bekänner mig inför människorna ska också jag bekänna inför min Far i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna ska också jag förneka inför min Far i himlen. (Matteus 10:32-33)

Jag tror att vi är en gudomlig skapelse med ett syfte. Vi vet att vi är skapade till Guds avbild och ska älska Herren vår Gud av hela vårt hjärta och våra nästa som oss själva. Liv på andra planeter är inte upp till sannolikhet och slump utan Guds plan och vilja.

Det räcker med det. Hur det är med liv på andra planeter vet vi inget om. Nog för att det ligger i vår natur att fundera på och utforska det också, men vi får aldrig tappa fokus och glömma det som är viktigast av allt:

Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd , och din nästa som dig själv.

Lukas 10:27

Förtroende 1

Vanligtvis när man pratar om tro så är det som en synonym till en gissning. Man kanske säger att “jag tror det kommer att bli solsken imorgon” eller “jag tror nästa bil vi möter är röd”. Detta utan att veta något alls och utan att ha någon speciell övertygelse om hur det kommer att bli.

I uttryck som “jag tror på Gud” är tro istället synonymt med förtroende och tillit. Att lita på Gud, att ha förtroende för Gud. Att det faktiskt kommer att bli så som det är sagt det ska bli, det är att tro på Gud. 

Tron är en övertygelse om det man hoppas,
en visshet om ting som man inte ser. (SFB)

Hebreerbrevet 11:1

Gudsfruktan

Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. (SFB)

Johannesevangeliet 15:1-2

I historien där Fadern beskrivs som den som ansar vinrankan, där Jesus är roten och vi alla är grenar som växer på vinstocken, där finns det en förmaning, en uppmaning till att tänka sig för: Håll dig väl med Gud. Om du inte gör det kanske Gud börjar snegla på din gren och klipper bort den från vinstocken. 

En rädsla för Gud, som får mina knän att skaka!

Men Gud är också otrolig och fantastisk, både i stort och smått, allt från en en fantastisk solnedgång, till ett rytande åskväder och skapare av de mest intrikata DNA-strukturerna som formar allt liv. Det är egentligen bara för mig att upptäcka Gud överallt, i allt, alltid. 

En fascination av en oändlighet som får mina knän att skaka!

Den där kvällen då jag stod under den mäktiga och sprakande stjärnhimlen en kall vinterkväll så är det varken rädsla eller fascination som präglar mig. Samma sak med de ofantliga norrskenen i Luleå: Jag känner min litenhet jämfört med Guds storhet. Det är inte en rädsla utan en respekt, en väldigt godartad respekt för någon som är mycket större och så mycket mer än vad jag är.

En beskådning av Guds ofantliga storhet som får mina knän att skaka!

Varje gång jag får en ny uppenbarelse av Gud, varje gång när jag inser något nytt så blir Gud större och större. Men inte större på ett skräckinjagande sätt utan större på ett väldigt tröstande sätt. Mer och mer förstår jag hur närvarande Gud är i allt, överallt, alltid.

Inspiration:

Johannesevangeliet 15:1-2
Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. (SFB)

Psaltaren 111:10
Att vörda Herren är början till vishet, gott förstånd får alla som handlar så. Hans lov består för evigt. (SFB)

Johannesevangeliet 14:16-18
Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er . Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er. (SFB)

Din nåd

Din nåd gör mig fri från mig själv.

Din nåd ger mig del av Din frid
så jag kan leva för Din skull.

Då kan jag leva till glädje för min nästa
i hoppet om evigheten.

Vad mer kan jag hoppas på?

Inspiration:

Johannesevangeliet 14:27-28
Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Ni har hört att jag har sagt er: Jag går bort, och jag kommer till er igen. Om ni älskade mig skulle ni vara glada över att jag går till Fadern, för Fadern är större än jag. (SFB)