Blogg

Skillnad

De försöker blidka Gud,
för att undgå Guds vrede.
Vi tackar Gud,
för att vi redan är benådade.

De försöker jobba av sin skuld
för att minska straffet.
Vi är glada
för att vår skuld är betald.

De måste rädda sig själva
för att inte bli straffade.
Vi är undantagna straffet
så vi kan med glädje hjälpa andra.

De försöker rättfärdiga sig själva
för att närma sig Gud
Vi iklär oss rättfärdigheten vi fått
genom vår Herre Jesus Kristus.

Inspiration:

Johannesevangeliet 17:20-23

Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord . Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig.

Romarbrevet 1:16-17

Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.

Livets gång

Jag önskar er väl alla barn,
att ni får leva ett långt och givande liv.
Ett liv fyllt av allt som ett liv ska fyllas av.
Medgång, motgång, skratt, gråt,
ångest och hopp, rädsla och mod, tomhet och tro.

Jag önskar er väl alla människor,
att ni också får del av allt som livet kan innehålla.

Livet är en längtan,
en längtan efter mening och mål.

Livet är en väg mot Gud
och den finns öppen för var och en som tror.

Vägen går inte att förstå
var och en måste vi vandra vår egen väg
steg för steg. 

Inspiration:

Romarbrevet 1:17
Romarbrevet 5:3-5,
Andra Timoteusbrevet 4:7-8

Stormen sliter mig i bitar

Det blåser och jag ramlar omkull,
jag reser mig upp och går tillbaka.

Det blåser upp ännu mer,
jag ramlar omkull och rullar iväg
men jag finner krypandes min väg tillbaka.

Stormen ryter med full kraft,
jag håller mig krampaktigt kvar.

Varför inte bara släppa taget och driva med?
Nu struntar jag i allt, nu låter jag mig dras med i stormen?

Nej det kan jag ju inte,
mitt hem är ju här hos Dig!
Det är här jag ska vara.
Det är här det enda finns jag verkligen kan lita på!

Mitt i stormen blir mitt grepp som hårdast.
När vinden sliter i mig som värst
kämpar jag som mest intensivt.

En gång for jag som ett löv för vinden,
en gång kunde minsta vindpust sänka mig,
en gång hade jag inget som var värt att hålla i.

Men nu väntar segerkransen där borta på mig.
Ju starkare stormen blir, desto starkare blir min övertygelse.
Ju starkare stormen blir, desto tydligare blir det var mitt hem är.

Jag känner dina ord verka genom mig,
de bygger upp en styrka i stormen,
de banar en väg så jag kan se genom den.

Där efter vägen finns det som kommer efter stormen,
jag klamrar mig fast vid dig och följer dig
den vägen du går.

Inspiration:

Romarbrevet 5:3-5
Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.

Efesierbrevet 6:13-20
Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden. Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga. Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör.