Det som är
men som vi inte vill ha
blir vårt spöke.
Månad: september 2023
Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se
En vår som kommer
Ur lökarna kommer vårens blommor,
ur frön skjuter gräset fart.
Ur ägg kommer fåglar,
ur kokonger kommer fjärilar.
På våren spricker allt upp
allt kommer till liv.
Det som fanns innan är frö
åt det som kommer.
Men till frön blir vi alla återigen när våra liv är slut,
som frön kommer vi att vänta på våren.
Och en dag kommer våren,
då spricker vi åter upp till liv, i våra nya skepnader.
Inspiration:
Första Korintierbrevet 15:36-38
Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form.
Johannesevangeliet 12:24
Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt.
Död och evighet
Att leva för livet som har ett slut i döden har sina sidor.
Det finns ett slut,
det finns en tid då det inte finns någon fortsättning,
det finns en tid då allt är slut.
Allt som ska göras måste göras innan döden kommer,
när döden kommer kan inget längre göras.
Och för varje dag som går kommer döden närmare,
för varje dag som går finns en dag mindre kvar att leva.
Allt som ska hända måste hända innan döden kommer
och i detta liv finns inte tid för allt.
—
Att leva för evigheten som inte har ett slut har sina sidor.
Det finns inget slut,
det finns ingen tid då det inte längre finns någon fortsättning,
det finns ingen tid då allt är över.
För varje dag som går finns lika många dagar kvar.
I evigheten finns inget slut att vara rädd för.
Allt gott behöver inte hända nu,
det bästa är något som kommer.
Med evigheten finns tålamodet med nuet,
att alltid göra bättre här och nu.
—-
Jag blir fri från mina bojor att förverkliga mig själv i livet,
i vetskap att det bästa, det är något som kommer.
Jag blir fri från friheten att bestämma mitt eget öde.
Jag blir fri att i förvissningen att mitt bästa kommer
kunna göra det som är rätt och bra här och nu.
När jag låter mig ledas av Din omsorg, kärlek och tålamod,
då är jag äntligen fri,
då kan jag äntligen vila på gröna ängar och inte sakna någonting, alls.
Inspiration:
Amazing Grace
Johannesevangeliet 8:31-34
Jesus sade till de judar som hade kommit till tro på honom: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.” De svarade honom: ”Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?” Jesus svarade: ”Jag säger er sanningen: Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav.
Trygghet i tomheten
Myllret av folk glider sakta framåt genom stationen,
mot rulltrappan, upp för trappen, vidare mot utgången.
Alla kommer från nånstans, alla är på väg nånstans,
men just nu är alla här, i detta ögonblick.
Det går en rysning genom stationen,
en rysning som skvallrar om en Närvaro.
Som en pulserande livsnerv finns den där,
i allt, i alla, i mig, i de andra, i rummet, i alla, i allt.
Som en smula på tröjärmen
eller ett ögonblick av tanke,
så passerar Närvaron förbi i de flesta fall
utan att lämna spår.
Som en påminnelse om vår plats i det större
gör sig Närvaron påmind här och där.
I de flesta fall bara för ett ögonblick,
utan att lämna spår.
Men så bestämmer sig Närvaron för att haka sig kvar hos någon,
den bestämmer sig för att inte lämna just denna person.
Närvaron stannar och klänger sig fast,
den vägrar att släppa taget.
Närvaron blir till en nära vän
som allt oftare påminner om det som är större än oss.
Närvaron blir till en nära vän
som ger en mening och ett syfte, en trygghet i tomheten.
Inspiration:
Psaltaren 23:1-4
En psalm av David. Herren är min herde, mig ska inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han ger liv åt min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav , de tröstar mig.
Första Kungaboken 18:41-46
Elia sade till Ahab: ”Bryt upp, ät och drick, för jag hör suset av regn.” Då reste sig Ahab upp för att äta och dricka. Men Elia steg upp på Karmels topp och böjde sig ner mot marken med ansiktet mellan knäna. Han sade till sin tjänare: ”Gå upp och se ut mot havet!” Han gick då upp och såg ut över havet, men sade: ”Jag ser ingenting.” Sju gånger sade han till honom att gå tillbaka. När han kom dit sjunde gången, sade han: ”Se, ett litet moln som en manshand stiger upp ur havet.” Då sade han: ”Gå och säg till Ahab: Spänn för och far ner, så att inte regnet håller dig kvar.” I ett nu blev himlen mörk av moln och storm, och ett kraftigt regn föll. Och Ahab steg upp i sin vagn och for till Jisreel . Men Herrens hand hade kommit över Elia, så att han band upp sina kläder och sprang framför Ahab ända till Jisreel.
Johannesevangeliet 15:1-8
Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra. Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det. Min Far förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.
Förtroende 2
I begynnelsen levde människan i harmoni med Gud i paradiset. Allt var frid och fröjd i Edens lustgård. Men så hände något som bröt denna frid och Gud beslöt sig för att saker behövde förändras. Kanske var det något människan gjorde som satte stopp för livet tillsammans med Gud? Eller kanske Gud tyckte det var dags för människan att lära sig om livet utan Guds direkta närvaro? I vilket fall som helst så blev människan utkörd ur paradiset och satt till att leva sina liv på egen hand.
Tiden gick och människans liv gick i vågor där gott blandades med ont. Gud gjorde ingripanden vid vissa tillfällen men lät också saker få ha sin gång vid andra tillfällen. Människan litade på Gud, människan övergav Gud, Gud satte människan på plats, människan ångrade sig, Gud förbarmade sig över människan. Men Gud visade alltid omsorg om människan och hade stort tålamod.
Så kom tiden då Gud bestämt sig för att nu är det dags att ge människan en möjlighet att få välja en tillvaro tillsammans med Gud. För att öppna upp denna möjlighet kom Gud till oss som människan Jesus, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan för att de ska bli frälsta genom honom. Jesus är en inbjudan till att tro på Gud, att lita på Gud, att ha förtroende för Gud.
De som har förtroende för honom, de får komma tillbaka till en samvaro med Gud, här och nu. Gud sänder sin Helige Ande som en hjälpare och den som tror ska också få del av Guds frid, här och nu.
Och den som tror på honom ska ha ett evigt liv tillsammans med Gud där Gud ska torka alla tårar.
Inspiration:
Johannesevangeliet 3:16-18
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.
Johannesevangeliet 16:7
Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. För om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er.
Uppenbarelseboken 21:3-4
Och jag hörde en stark röst från tronen: ”Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk , och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.”
Galaterbrevet 5:22-23
Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet , mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.
Romarbrevet 5:1
När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.
Romarbrevet 1:16-17
Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.