Hur den Onde försöker påverka oss, hur onda krafter går mot Gud.
Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se
Förgiftad av själviskhet pratar jag,
förgiftad av själviskhet glömmer jag det viktiga.
Förgiftad av själviskhet kör jag över andra,
förgiftad av själviskhet handlar allt om mig.
Fylld med insikt lyssnar jag,
fylld med insikt blir jag påmind om det viktiga.
Fylld med insikt blir jag ömsint,
fylld med insikt handlar allt om andra.
Godhet möts med ondska,
rättfärdighet möts med orättvisa,
barmhärtighet möts med skadeglädje,
givmildhet möts med girighet.
Den som styrs av det onda kan inte leva med det goda.
Den som styrs av det onda måste motarbeta det goda.
Allt eftersom tiden går blir kontrasten större,
allt eftersom tiden går blir lidandet för det goda svårare
Men när slutet kommer ska allt ställas tillrätta.
När evigheten tar vid får var och en vad som står skrivet.
Gud, ge oss styrka att orka, stärk vår vilja att fortsätta.
Endast med Din hjälp kan vi orka till slutet.
Associationer:
Rädda mig, Herre, från onda människor, skydda mig mot våldsmän, de som har ont i sinnet och alltid vållar strid. De gör sin tunga vass som ormens, de har etter på sina läppar. Bevara mig, Herre, för de gudlösa, skydda mig mot våldsmän som försöker få mig att falla.
Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.
Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den, och jorden och himlen flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem. Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön.
Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.
Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.
Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.
Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.
—
Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.
Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.
Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.
Inspiration:
Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.
I min framgång blir jag stor,
I min framgång blir jag uppblåst.
I min framgång glömmer jag bort mina synder
I min framgång sänker sig mörkret över mig.
I min framgång är vägen rak
I min framgång går färden i svindlande fart
I min framgång kör jag rakt ut i mörkret
I min framgång kör jag av vägen
Såren efter kraschen svider
Såren efter kraschen gör ont
Såren efter kraschen blir en påminnelse
Såren efter kraschen drar mig till Dig.
Jag vaknar och förstår att jag tagit fel väg
Jag vaknar och ångrar mitt vägval
Jag vaknar och ropar på Din hjälp
Jag vaknar och tar emot Ditt Ord.
Inspiration:
Första Johannesbrevet 1:6
Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen.
Första Johannesbrevet 1:9
Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Matteusevangeliet 7:13-14
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.
Johannesevangeliet 8:12
Sedan talade Jesus till dem och sade: »Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.
Johannesevangeliet 11:9-10
Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.
Fruktan för det dåliga leder till återhållsamhet,
Återhållsamhet guidar åt rätt håll
Steg åt rätt håll ger frid i själen,
Frid i själen ökar självkänslan.
Självkänslan reser oss upp,
Vi reser oss upp och känner oss ännu starkare
Styrkan stärker oss
I styrkan kan vi känna oss osårbara
I känslan av osårbarhet glömmer vi vår fruktan
Avsaknad av fruktan leder oss till stolthet.
I stolthet är allt tillåtet,
Men i stolthet är fallet som allra närmast.
Fruktan är vår vän,
Fruktan håller oss på rätt väg.
Fruktan är vår vägvisare.
När fruktan släpper greppet har vi redan börjat falla.
Inspiration:
Första Korinthierbrevet 10:12
Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller.
Första Korinthierbrevet 10:21-22
Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?