Komma till tro

Att säga ”ja” till kallet, att byta sida. Påbörja frälsning.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Bli som ett barn igen

30 apr 21 | |

När jag var liten levde jag i en bekymmerslös bubbla i hemmet. Allt var säkert, allt skulle ordna sig, mina föräldrar skulle rädda mig från allt det onda. Det var lätt att göra rätt och bra, jag behövde aldrig fundera på vad andra skulle tycka och tänka.

Ungdoms- och vuxenlivet var däremot en tidvis stökig period. Jag släpades ut från tryggheten till en värld där andra människor ständigt hade åsikter om vad jag gjorde och inte gjorde. Gjorde jag som en person ville så var det någon annan som misstyckte. Gjorde jag som en person gillade en dag så gillade den personen något annat en annan dag. Målet rörde sig hela tiden och såg olika ut från en dag till en annan.

Att passa in i detta fungerade aldrig speciellt bra.

Så var det så här det skulle fortsätta? Skulle det fortsätta med en ständig jakt på sätt att passa in i olika sammanhang? Vetskapen fanns alltid att detta var galet, detta är fel, det är inte så här det ska vara.

Men så nu när jag släppt in Gud i mitt liv är jag som ett bekymmerslöst barn igen. All denna kamp från tidigare är som bortblåst. Gud välkomnar mig som den förlorade sonen. Genom Gud kommer tron från barndomen tillbaka att allt ordnar sig, allt blir bra och jag måste inte alls passa in i det som andra har åsikter om. En befrielse helt enkelt. Som ett Guds barn. Jag kan göra det goda och enkla, inget annat spelar någon roll.

Associationer:

Romarbrevet 8:28–30
’Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet. ’

5 Moseboken 32:3–4
’Herrens ära vill jag förkunna. Prisa vår Guds storhet! Han är vår klippa, hans verk är utan brist, hans vägar alltid de rätta. Han är en trofast Gud, fri från allt ont, han är rättfärdig och rättvis. ’

Den förlorade sonen: Lukasevengeliet 15:11-32

Fri vilja

16 apr 21 | | , , ,

Räddningen kommer genom tro och genom tro kommer ett ändrat beteende. Ändrat beteende utan tro ger ingen räddning.

Tro orsakar ändrat beteende, tro gör att vi vill göra annorlunda. Viljan är fri men den bygger på tron.

Vi har alltid fri vilja att göra vad vi vill, men vi vill göra det vi tror på. Vår tro kommer från Gud och på så vis kommer också vår vilja från Gud, men viljan och tron är samtidigt frivilliga.

Associationer:

Jakobsbrevet 2:20-22
Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig.

Mitt ankare i den Ondes storm

15 apr 21 | | , , , , ,

Om jag en endaste gång kunde göra en endaste sak som är så bra att jag inte behöver få förlåtelse så skulle jag bli glad och upprymd på ett sätt jag aldrig blivit förut. 

Genom min tro ger jag mig själv som tjänare till dig och för detta ger Du mig förlåtelse för allt. Endast tack vare min tro ger du mig oändlig förlåtelse.

Du ger mig ro och vila i själen och en Helig Ande som hjälp och vägledning. Din gåva är värd mer än allt vad världen har att erbjuda, men så är ju inte heller gåvan av denna värld.

Min Herre, jag ber Dig, ha tålamod med mig. Jag lever dagligen i en strid där den Onde försöker förleda mig med sina snabba belöningar. Allt som behövs är att släppa taget och låta mig svepas med i den Ondes vinddrag. Ingenting vore lättare än det. 

Men jag klamrar mig fast vid Dig som en båt vid sitt ankare. Utan dig att klamra mig fast vid skulle jag fortfarande vara som ett löv för den Ondes vind.

Men nu har jag Dig som mitt ankare i den Ondes stormvindar. Och för varje dag som jag föder mig med Ditt Ord växer sig ankaret starkare och starkare.

Associationer:

Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Kallad

11 apr 21 | | , ,

Gud har kallat mig till att tro på honom.
Bland alla människor har Gud sett och kallat just mig.
Jag är sedd och kallad av den ende som kan ge mig det jag egentligen behöver.

Jag har accepterat Guds inbjudan och tagit emot hans nådegåva.
Sedan dess är jag fylld av en tillförsikt och ro 
som inte är i närheten av vad något i denna värld
någonsin har gett mig.

Istället för att försöka få det jag vill ha så får jag nu det jag behöver:
En tillförsikt och ro i vetskapen
att det som sker det sker för att det är precis det jag behöver
för att jag ska bli den jag är ämnad att bli.