När jag var liten levde jag i en bekymmerslös bubbla i hemmet. Allt var säkert, allt skulle ordna sig, mina föräldrar skulle rädda mig från allt det onda. Det var lätt att göra rätt och bra, jag behövde aldrig fundera på vad andra skulle tycka och tänka.
Ungdoms- och vuxenlivet var däremot en tidvis stökig period. Jag släpades ut från tryggheten till en värld där andra människor ständigt hade åsikter om vad jag gjorde och inte gjorde. Gjorde jag som en person ville så var det någon annan som misstyckte. Gjorde jag som en person gillade en dag så gillade den personen något annat en annan dag. Målet rörde sig hela tiden och såg olika ut från en dag till en annan.
Att passa in i detta fungerade aldrig speciellt bra.
Så var det så här det skulle fortsätta? Skulle det fortsätta med en ständig jakt på sätt att passa in i olika sammanhang? Vetskapen fanns alltid att detta var galet, detta är fel, det är inte så här det ska vara.
Men så nu när jag släppt in Gud i mitt liv är jag som ett bekymmerslöst barn igen. All denna kamp från tidigare är som bortblåst. Gud välkomnar mig som den förlorade sonen. Genom Gud kommer tron från barndomen tillbaka att allt ordnar sig, allt blir bra och jag måste inte alls passa in i det som andra har åsikter om. En befrielse helt enkelt. Som ett Guds barn. Jag kan göra det goda och enkla, inget annat spelar någon roll.
Associationer:
Romarbrevet 8:28–30
’Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet. ’
5 Moseboken 32:3–4
’Herrens ära vill jag förkunna. Prisa vår Guds storhet! Han är vår klippa, hans verk är utan brist, hans vägar alltid de rätta. Han är en trofast Gud, fri från allt ont, han är rättfärdig och rättvis. ’
Den förlorade sonen: Lukasevengeliet 15:11-32