Här i gränden är jag hemma.
Här hittar jag min mat,
här är de andra jag känner.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Där finns en utsträckt hand.
Där finns värme och en mjuk bädd,
men där känner jag ingen.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Där finns någon som vill ta hand om mig,
Där finns löfte om ett evigt hem,
men det är helt obekant.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Jag vill så gärna göra det där till mitt hem.
Där finns det evigt goda,
men då måste jag lämna gränden bakom mig.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
så kanske jag ska ta ett steg mot det där ändå?
Som en övergiven katt kommer jag till Dig,
blöt och ruffsig i pälsen,
illa tilltygad av livet i gränden.
Vill du ha mig så som jag är?Det var väl inte helt bra där i gränden,
men hela livet har jag haft det som mitt hem.
Som en övergiven katt kommer jag till Dig,
osäker på vad som är hemma,
osäker på vem jag kan lita på.
Vill du ha mig så som jag är?
Det var väl inte helt bra där i gränden.
Jag hoppas jag aldrig mer behöver vara utan Dig.
Som en övergiven katt har jag kommit till Dig,
så sakta växer min tillit,
så sakta blir Du mitt hem.
Det var aldrig bra där i gränden.
Jag är Dig evigt tacksam för din utsträckta hand.
och att du väntade på mig.
Var skulle jag vara idag
om du inte varit här för mig?
Inspiration:
Ordspråksboken 3:5-6, Psaltaren 62:8-9, Matteusevangeliet 28:18-20, Första Korintierbrevet 13:4