Ett löfte
Jag var trasig och du kom
med löfte om att laga mig
Jag var vilsen och du kom
med löfte om att leda mig rätt
Jag hade kommit till vägens ände och du kom
för att visa mig en fortsättning
Allt jag behövde göra
var att tro på dig
och att följa dig
Jag tror på dig och du lagar mig
Jag tror på dig och du leder mig rätt
Jag tror på dig och du visar mig en fortsättning
Om jag kan förstå din vilja
så kan jag göra det du vill jag ska göra
Då kan jag sprida ditt ljus i mörkret
och vara till vägledning för andra.
Associationer:
Matteusevangeliet 14:22-33
Psaltaren 86:6-7
Psaltaren 116:1-3
Image by Myriams-Fotos from Pixabay
Senaste inläggen
Blott ett kors
Jag ser ut genom fönstret från mitt nya hem.
Där ute på gatan lever livet som det gjorde förr när jag var där.
Där ute pågår samma saker som där alltid gjort.
Men där ute är inte längre mitt hem.
Jag ser mitt nya hem,
mitt nya hem som inte liknar något jag sett tidigare.
Där ute pågår sökandet efter nästa lockelse,
här inne råder frid och lugn.
Jag ser andra kika in genom mitt fönster,
deras ansikten är skeptiska, de suckar och går vidare.
”En gång var han som oss,
men nu är hela hans liv
blott ett kors”.
Inspiration:
Johannesevangeliet 15:18-19
Galaterbrevet 6:14-15
Jesaja 55:2-3
Jesaja 61:6
Psaltaren 27:4
Tvivlets vägledning
Vid varje tvivel blir klyftan större.
Vid varje tvivel blir vägen tydligare.
Vid varje tvivel blir mitt förtroende större.
Vid varje tvivel kommer jag närmare Dig.
Inspiration:
Som en vilsen katt
Här i gränden är jag hemma.
Här hittar jag min mat,
här är de andra jag känner.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Där finns en utsträckt hand.
Där finns värme och en mjuk bädd,
men där känner jag ingen.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Där finns någon som vill ta hand om mig,
Där finns löfte om ett evigt hem,
men det är helt obekant.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
men det är hemma.
Jag vill så gärna göra det där till mitt hem.
Där finns det evigt goda,
men då måste jag lämna gränden bakom mig.
Det är väl inte helt bra här i gränden,
så kanske jag ska ta ett steg mot det där ändå?
Som en övergiven katt kommer jag till Dig,
blöt och ruffsig i pälsen,
illa tilltygad av livet i gränden.
Vill du ha mig så som jag är?Det var väl inte helt bra där i gränden,
men hela livet har jag haft det som mitt hem.
Som en övergiven katt kommer jag till Dig,
osäker på vad som är hemma,
osäker på vem jag kan lita på.
Vill du ha mig så som jag är?
Det var väl inte helt bra där i gränden.
Jag hoppas jag aldrig mer behöver vara utan Dig.
Som en övergiven katt har jag kommit till Dig,
så sakta växer min tillit,
så sakta blir Du mitt hem.
Det var aldrig bra där i gränden.
Jag är Dig evigt tacksam för din utsträckta hand.
och att du väntade på mig.
Var skulle jag vara idag
om du inte varit här för mig?
Inspiration:
Ordspråksboken 3:5-6, Psaltaren 62:8-9, Matteusevangeliet 28:18-20, Första Korintierbrevet 13:4
Rastlös
Min tanke är inte där jag är,
min tanke är alltid nån annanstans.
Jag är här där jag är,
men min tanke är att jag ska vara nån annanstans.
Bara jag kommer dit bort så ska allt bli bra.
Jag äter ditt bröd och dricker ditt vin,
du är i mig och jag är i dig.
Jag åt ditt bröd och drack ditt vin,
min tanke nöjde sig inte med att vara där du är.
Bara jag kommer dit bort så ska allt bli bra.
Men vem är jag att styra mina steg?
Vem är jag att veta vart jag ska?
Vem är jag att se nästa steg?
Vem är jag att bestämma min väg?
Där i nattvarden var jag hos den som vet vart jag ska.
Där i nattvarden var jag hos den jag kan följa för att komma dit jag ska.
Där i nattvarden finns allt jag behöver.
Där i nattvarden är jag där jag ska vara.
Inspiration:
Den största skräcken
Jag vaknar en morgon
och du är inte här.
Vart har du tagit vägen,
varför har du lämnat mig?
Du var mitt liv,
du var min styrka,
du var mitt allt,
vad ska jag nu göra
när du inte är här?
De sa du var någon annan,
de sa du en annan väg tog.
De sa vårt hopp är för stort,
de sa att vi inte ska glädja oss.
Mitt hjärta gråter,
jag vet ju att du var här.
Min gråt går inte att stilla,
jag vet ju att du var överallt.
Mitt hjärta gråter,
jag vet ju att du fanns i allt.
Min gråt går inte att stilla,
för jag vet ju att du var mitt allt.
Men i morgonens första ljus
hämtar jag andan.
I de första strålarna
stillar sig min gråt.
I tystnaden kommer en vind
och torkar min kind,
I tystnaden är Du tillbaka
och säger ”var inte rädd, lita på mig!”
I tystnaden stillar sig oron
vinden lugnar sig.
Du torkar min kind,
och säger ”följ mig!”
Inspiration:
Surah An-Nisa 4:157-158 Det var inte Jesus de korsfäste.
Surah An-Nisa 4:171, Surah Al-Maidah 5:72, Jesus var bara Guds sändebud