Fostran

Tillrättavisningar för att ta ett steg vidare/bli av med dåliga saker. (rening = ett möjligt resultat av fostran).

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Fostrande fruktan

5 dec 21 | | , , , ,

Fruktan för det dåliga leder till återhållsamhet,
Återhållsamhet guidar åt rätt håll

Steg åt rätt håll ger frid i själen,
Frid i själen ökar självkänslan.

Självkänslan reser oss upp,
Vi reser oss upp och känner oss ännu starkare

Styrkan stärker oss
I styrkan kan vi känna oss osårbara

I känslan av osårbarhet glömmer vi vår fruktan
Avsaknad av fruktan leder oss till stolthet.

I stolthet är allt tillåtet,
Men i stolthet är fallet som allra närmast.

Fruktan är vår vän,
Fruktan håller oss på rätt väg.
Fruktan är vår vägvisare.
När fruktan släpper greppet har vi redan börjat falla.

Inspiration:

Första Korinthierbrevet 10:12
Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller.

Första Korinthierbrevet 10:21-22
Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?

Lägga om rodret

4 okt 21 | | , , ,

Jag har lagt om rodret men det liv jag levt under många år fortsätter att knuffa mig i samma riktning. Trots att jag vill åt ett annat håll dras jag med i den starka strömmen åt det håll jag inte vill.

Men för varje dag jag styr åt det håll jag vill så ändras min riktning aldrig så lite och varje ändring av riktning är en delseger.

Att jag på min väg törnar emot andra, att jag på min väg får utstå glåpord för att jag åker åt fel håll, allt det är tecken på att jag faktiskt ändrar riktning, att min riktning inte längre följer efter den starka strömmen.

Genom att styra i Din riktning ska jag en dag få stå som segrare. Det löftet ger mig hopp och styrka att kämpa mot strömmen som går åt fel håll och som vore så lätt att fortsätta följa.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13-14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. ’ 

Andra Korinthierbrevet 5:17
’Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. ’ 

Romarbrevet 7:15
’Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag. ’ 

Filipperbrevet 3:13-14
’Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. ’ 

Jakobsbrevet 1:12
’Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. ’

Uppfostran

24 aug 21 | | , , ,

Att vilja gott med en syndare är inte lätt.

Du vill ge det goda och göra livet lätt,
    men för mycket av det goda kan vändas till lättja.

Du vill bli kvitt lättjan,
    så du behöver skära ner på det goda
    och skärpa tron genom svårigheter.

Att vara ödmjuk eller armbåga sig fram

29 jun 21 | | , , ,

Jag har tidigare resonerat som så att ska man få det man vill ha så måste man se till att ta sin plats. Att bara vänta på sin tur lämnar bara platsen öppen för andra att komma före. Och de andra ser det förstås som att de vinner på min bekostnad.  Så när det var en bökig trafiksituation eller oorganiserad kö så var jag där och tog min plats. Jag trängdes på samma vis som andra gjorde och jag fick det jag ville ha.

Men så sakta har ödmjukheten kommit smygande. Eller kanske snarare, viljan att ge istället för viljan att ta. Det började som en flyktig tanke, fortsatte som ett gnagande ifrågasättande av mig själv och mynnade ut i ett tänkande åt ett helt annat håll.

Kan jag lämna plats åt någon annan i trafiken så gör jag det. Kan jag ge plats för någon i kön som verkar ha bråttom så gör jag det. Kan jag låta någon annan glänsa istället för mig för en uppgift väl utförd så låter jag dem göra det.

Det märkliga är att det är ju jag som vinner högsta vinsten. Det jag tidigare såg som en vinst ser jag nu som en förlust. Det jag tidigare såg som en förlust ser jag nu som en vinst. Vinsten att ge något till någon annan istället för att själv ta det. Vinsten att göra gott åt andra istället för mig själv. Vinsten att älska min nästa som mig själv.

Genom min tro har jag fått den största gåva en människa kan få – nådegåvan från Gud som öppnar vägen för ett liv tillsammans med Gud. Likväl som jag blivit förlåten för mina fel och brister vill jag nu förlåta andra. Likväl som jag fått den största gåvan av alla vill jag ge andra vad jag kan ge dem.

Men den största gåvan jag fått kan jag inte ge vidare. Den är inget jag på något vis förtjänat och jag vet inte varför just jag fått den. Den kan jag bara tacksamt ta emot och göra det bästa jag kan av. Och be att andra som är kallade också väljer att ta emot den.

Associationer:

Efesierbrevet 4:22-24
’Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till.

Galaterbrevet 5:14
’Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv.

Ge oss det bröd vi behöver

13 maj 21 | | ,

Det jag har fått idag
är vad jag behöver idag.
Det jag inte fått idag
är inget jag behöver idag.
Idag ska jag ta det jag har fått
och med det ska jag visa din härlighet.

Inspiration:

Matteusevangeliet 6:9-13
’Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. ’