Inspirerade ord
Orden kommer till mig utan förvarning. Oftast efter morgonläsning av bibeln. Plötsligt är de bara där och vill komma ut. Jag skriver ner dem som de kommer. Ingen tanke, ingen reflektion, bara ord. Jag ordnar upp meningarna i vettig följd, kanske byter ut nåt ord för tydlighetens skull. Men det är allt. Förnimmelse av ord, direkt nerskrivet.
Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se
I din närhet
Mitt hjärta pulserar efter din rytm,
blodet värms av din närhet,
utan dig finns varken rytm eller värme.
Varje gång jag tänker på dig
slår mitt hjärta ett glädjeslag
och mitt blod hettar till.
Du är så nära
att jag känner din andedräkt.
Du är så nära
att en rysning går utefter min kropp.
Lämna mig aldrig i kylan
håll mig alltid hårt i värmen.
Jag vill aldrig mer släppa taget om din hand,
jag vill alltid vara i din närhet!
Ett mörker kommer
I ljusa tider är allt lätt,
i ljusa tider är allt enkelt.
I ljusa tider finns inga bekymmer,
i ljusa tider är allt gott.
Men i mörka tider är det svårt,
i mörka tider är inget lätt.
I mörka tider kantas vägen av bekymmer,
i mörka tider går allt i nyans av svart.
Mörka tider kommer,
mörka tider är redan här.
Mörkare tider ska komma,
det ska bli mörkare än det någonsin varit.
Men i mörkret finns ett löfte,
i mörkret finns ett löfte om ett kommande ljus.
Men ljuset kommer inte till alla,
ljuset kommer bara till de som står ut med mörkret.
Att stå ut med det mörkaste mörker
kräver omänsklig styrka.
Och ingen människa har
omänsklig styrka.
Vid behöver hjälp för att ta oss genom mörkret,
vi behöver den som kan bära oss genom mörkret.
Vi behöver den som gått genom mörkret,
vi behöver den enda som kan hjälpa oss genom mörkret.
Jesus, vi klarar oss inte utan dig!
Andra Tessalonikerbrevet 2:9-10 Filipperbrevet 4:13
Johannesevangeliet 14:6
Image by Carolyn Booth from Pixabay
Det sista ordet
Orden flödar ur munnen,
de kommer i en strid ström.
Vissa ord är bra, vissa är dåliga.
Vissa ska sägas, vissa borde inte ha sagts.
Men så en dag är det sista ordet sagt,
det går inte att säga fler ord.
Det sista ordet som blev sagt
kommer att för alltid
eka i tomheten.
Jakobsbrevet 1:26, Matteusevangeliet 12:37, Ordspråksboken 13:3
Eviga skatter och rikedomar
Utan värdsliga rikedomar kom jag in i detta liv,
med mig hade jag allt som var viktigt.
Utan värdsliga rikedomar ska jag lämna detta liv,
med mig ska jag ha allt som är viktigt.
Däremellan kan jag samla på mig värdsliga rikedomar,
som bara har en tillfällig betydelse.
Eller så kan jag samla på mig himmelska rikedomar,
som har evig betydelse.
Alla rikedomar kräver sitt mått av uppmärksamhet,
vilka rikedomar jag ägnar uppmärksamhet åt är upp till mig.
Valet är mitt,
världen eller himlen,
tillfällighet eller evighet.
Inspiration:
Psaltaren 49:17-21
Oroa dig inte när någon blir rik och välståndet växer i hans hus,
ty ingenting får han med sig i döden, hans rikedom följer honom inte dit ner.
Fast han räknar sig som lycklig i livet och prisas för att det gått honom väl,
går han ändå till sina fäder, till dem som aldrig ser ljuset mer.
Människan i all sin glans är utan förstånd, hon liknar de oskäliga djuren.
Matteusevangeliet 16:26
Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?
Under dina vingar
Under dina vingar kan vi alla vara enade,
under dina vingar behöver vi inte strida med varandra.
Under dina vingar finns ingen konkurrens,
under dina vingar får vi alla vad det du bestämt att vi ska få.
Under dina vingar kan vi glädjas åt den gåva vi fått,
under dina vingar vet vi att just det vi fått också är det bästa för oss.
Mina och andras gåvor
Jag får det jag ska få
av en anledning jag inte vet något om.
Någon annan får det den ska få
av en anledning jag inte vet något om.
Min glädje är stor över vad jag får,
och min glädje är större över vad andra får.
Min familj
Det började med trevande försök att prata om Ordet,
det blev till ett flöde av ord ut genom mig.
Det började som ett rop på hjälp,
det blev till en kraft som håller mig upprätt.
Det började som en flykt undan världen,
det blev till en familj som jag inte kan vara utan.
Det började som ett rop på en väg framåt,
det blev till en väg tillbaka till att bli som ett barn igen.
Ett löfte
Jag var trasig och du kom
med löfte om att laga mig
Jag var vilsen och du kom
med löfte om att leda mig rätt
Jag hade kommit till vägs ände och du kom
för att visa mig en fortsättning
Allt jag behövde göra
var att tro på dig
och att följa dig
Jag tror på Dig och du lagar mig
Jag tror på Dig och du leder mig rätt
Jag tror på Dig och du visar mig en fortsättning
När jag förstår din vilja
då kan jag göra det du vill jag ska göra
Då kan jag sprida ditt ljus i mörkret
och vara till vägledning för andra.
Du min Gud ”Jag Är”, du är mitt allt.
Inspiration:
Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’
Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber. I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig.
Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning. Han lyssnade till mig när jag ropade. Dödens snaror omgav mig, dödsrikets fasor nådde mig, jag var i nöd och förtvivlan.